Om Peder

Jag föddes hösten 1969 i Örebro som den förstfödde till två kämpande föräldrar. Sedan barnsben har färg och form fascinerat mig och gör så än i dag. I tonåren började jag köpa på mig oljefärger och dukar för att ohämmat måla det jag längtade efter, det som skänkte mig lugn, glädje och hopp. Mina tidigaste utställningar hölls i barndomsstaden Örebro men scenen kom vid millenieskiftet att utökas till bland annat Göteborg, Simrishamn, Stockholm, Vadstena och naturligtvis, min hemstad sedan 2002, Uppsala.
2005 skaffade jag min ateljé i ett gårdshus från 1840-talet på Skolgatan 7 i Uppsala. Där härskar sedan den dagen mina Strandhska uttryck; färger och former med barnets ohämmade lust för livets skönhet.

Sommartid håller jag sedan 2010 till i Stabby prästgårds gamla sädesmagasin i nordvästra Uppsala. Där, i min sommarateljé under lindarna, reflekterar jag med penselns hjälp alla de intryck som studsar mot min inre klangbotten. Och resultatet – som alltid: färger och former som tillåts dansa barndomens livsbejakande dans över duk och pappersark.

”Art as Life – Skills of defining and Overcoming Barriers of the Mind”

År 2009 hade jag glädjen att bjudas in till USA för att där hålla en treveckors kurs på temat ”tänka utanför boxen med hjälp av de personligt konstnärliga uttrycken”. Min tid på BVU (Buena Vista University) i Storm Lake, Iowa, kom att bli mycket uppskattad av mig själv såväl som av de tjugotal elever som deltog i kursen. Efter kursen hade eleverna givits möjligheten att recensera den. Det smickrande omdömet var, enligt en av skolans professorer ”A homerun, Pepe!”. Denna kurs kom att bli oerhört lärorik även för mig och jag är BVU evigt tacksam för den möjligheten, tack!

Om min musik

Sedan barnsben har jag förförts av starka melodier, från Brahms Wiegenlied till McCartney’s Yesterday. När jag närmade mig tonåren föll jag pladask för elektroniska band som tyska Kraftwerk och brittiska Depeche Mode. Vid 16 års ålder bildade jag mitt första band tillsammans med ett par kamrater i Örebro – vi kallade oss passande nog för Wishful Thinking och hade framförallt väldigt roligt tillsammans när vi musicerade. Väl ute ur tonåren levde passionen för synthmusiken vidare men till den kom intresset för andra musikstilar som reggae och – i stora drag – så kallad etnomusik.

Sedan tolv års ålder har jag haft glädjen att kunna lyssna in min själs egna melodier och därmed också komponera min egen musik.

Denna gåva känner jag stor tacksamhet för och gör mitt yttersta för att förvalta och sprida den på bästa sätt.